Svensk e-legitimation

I Sverige har vi blivit lite bortskämda med bankernas framgång med BankID där 97,5% av medborgare mellan 21 och 50 år har BankID. Men det går inte att riktigt att jämföra BankID med plånbokens eID eftersom de är olika. Med stor sannolikhet kommer vi att ha ett BankID, i eller utanför plånboken, som vi använder vid bankkontakter. Utanför Norden, från Danmark och söderut, kommer antagligen nationella eID enligt eIDAS att kunna användas vid bankkontakter som t.ex. att öppna ett konto eller göra betalningar. Många länders banker har inget som ligger i närheten av svenskt BankID och använder egna lösningar eller t.o.m. användarnamn och lösenord för inloggning. För dessa länders banker kommer plånbokens eID att öka säkerhet och effektivitet på ett dramatiskt sätt.

Denna aspekt är också viktig för den fria rörligheten – att en medborgare i ett land t.ex. kan öppna ett konto i ett annat land. Detta kommer inte att vara möjligt med svenskt BankID. Framgången för bankerna med BankID:t har också gjort att de har utvecklat ett starkt beroende – om BankID användning skulle äventyras, får det avsevärda konsekvenser. BankID:t är så viktigt för bankerna att de knappast kommer att tillåta identifiering med plånbokens eID som de inte har kontroll över.

BankID, Freja eID, SITHS, EFOS

Så slutsatsen är att vi nog kommer ha kvar BankID:t, i eller utanför plånboken, för bankkontakter. Vi använder idag också BankID:t vid användning av e-tjänster hos t.ex. Skatteverket, Försäkringskassan och Bolagsverket. Denna användning kommer med största sannolikhet att flyttas över till plånbokens eID. Användning av t.ex. BankID, Freja eID, SITHS och EFOS kommer att minska och plånbokens eID kommer att användas istället.

I Sverige används begreppet e-legitimation och beskrivs av Myndigheten för Digital Förvaltning (DIGG.se) som ”en elektronisk id-handling som du kan använda för att legitimera dig på ett säkert sätt”. Detta är inte riktigt då ordet "legitimation" syftar till att en person har en viss behörighet, vilket är missvisande. En legitimation kan t.ex. vara en läkar- eller sjuksköterskelegitimation. Det vore därför bra att så snart som möjligt börja använda begreppet "elektronisk identifikation" (eID) istället för "e-legitimation". Begreppsproblemet försvinner inte med tiden, utan snarare ökar. I Europa och globalt används inte begreppet ”e-legitimation” utan istället används begreppet ”elektronisk identifikation”. Detsamma gäller för juridiska texter och standarder. I plånboken finns en identitet och attesterade attribut som t.ex. kan vara en läkar- eller sjuksköterskelegitimation. Om regeringen fattar beslut om att utveckla en ”ny säkrare e-legitimation i Sverige” som aviserades 2022-12-22 borde den kallas elektronisk identitet.